Historik

1943  1944  1945 1946 1947 1948 1949 1950 1951 1952 1953 1954 1955 1956 1957 1958 1959 1960 1961 1962 1963 1964 1965 1966 1967 1968

1943 startade
Sotholms Härads Hembygdsförenings Folkdansgille
 

Det började 1943 med att ett gäng ungdomar inledde ett samarbete med hembygdsföreningen, och på hösten samma år bildades Sotholms Härads Hembygdsförenings Folkdansgille.
Fredagen den 3 september 1943 annonserades i Nynäshamns Posten :
                                     TIO POJKAR SÖKES !
"Hembygdsföreningens apell till dem som är intresserade av folkdanser att anmäla sig för eventuellt bildande av ett folkdanslag har hörsammats. 14 flickor och 4 pojkar har hittills anmält sig, men eftersom ett folkdanslag med nödvändighet måste bestå av jämna par efterlyses härmed 10 dansanta pojkar, som kan anmäla sig till slöjdlärare Eliasson tel. 1307.
Om möjligt ämnar Hembygdsföreningen i slutet av september eller i början av oktober sätta i gång med folkdansen."
Start - annonsen kom den 15 oktober 1943
Hembygdsföreningens folkdanslag har sin första övning i kväll kl.7.30 i Folkets Hus annex.
 

1944: Första uppvisningen den 16 mars, Nynäshamns Posten skrev:
FOLKDANSARNA GAV VACKER UPPVISNING
 "Hembygdsföreningens nya folkdanslag gav vid föreningens lekafton i går kväll i  Folkets Hus en ny uppvisning, som visade, att folkdansarna under sin ledarinna fröken Ingrid Persson legat i hård träning alltifrån första dagen i höstas, då laget bildades. Fyra danser - en schottis i turer, fyrmannadans, vindmöllevals och jämtpolska - utfördes med både precision, mjukhet och det glada danshumör, som är folkdansernas särmärke.
  De applåderades och avhurrades också flitigt, och lekaftonens lekledare herr Knut Ringkvist önskade dem en framgångsrik framtid med uppvisningsdans både hemma och i grannländerna."

FOLKDANSEN - DEN FESTLIGASTE PROGRAMPUNKTEN

"Sedan avbröts kommersen kring tombolor, skjutbanor, glass-, korv- och läskedrycksstånd, ty alla ville vara med om midsommardagens festligaste inslag - hembygdsföreningens folkdansgilles debut.
  Med gamle Fredriksson, som har de riktiga dansrytmerna i kroppen i spetsen med fiolen, vandrade det unga tåget i sina granna häradsdräkter till den majade dansbanan, kring vilken midsommarfirarna redan samlats i täta led. Schottis i turer och omisskännlig dansglädje. De ivrigaste gjorde en något för tidig insats i nummer två, Väva vadmal, som emellertid sedan dansades mycket väl. Oxdansen är ju ett pålitligt publiknummer, och de två ynglingar som utförde denna humoristiska folkdans visade inte bara prov på oklanderlig samstämmighet i rörelserna utan också på en dråplig ansiktsmimik som framlockade applådåskor. Och medan solen kom dräkternas starka färger att leva med ännu intensivare liv visade de åtta paren i en Jämtlands- och en Västgötapolka att de inte bara äger säker kunnighet utan också börjar få in något av den mjukhet och grace i rörelserna som det brukar fordras flera års träning för ett danslag att uppnå."

1945: Den 31 juli  kallades medlemmarna till det första mötet där man beslutade följande:

1. Att Dansgillet skall välja en styrelse bestående av 5 personer med 2 suppleanter.

2. Att Gillet skall försöka bli en självständig sektion under Hembygdsföreningen och själv handha kassan men givetvis underställa föreningskassans räkenskaper vid revision.

3. Att försöka ingå som medlem i Svenska Ungdomsringen.

4. Att till föreningen inlämna en skrivelse om de önskemål vi ha i samband med sektionsbildandet.

ordförande: Sven Carlsson

sekreterare: Aino Nyberg

supleant: Fritiof Colbing
supleant: John Hernudd

kassör: Fritiof Colbing

Den 31 juli 1945 beslutade medlemmarna enhälligt att försöka få gillet som en egen sektion, och den 30 oktober 1945 godkände Hembygdsföreningens styrelse bildandet av den nya sektionen.

Ledarinnan Ingrid Persson deltog i en kurs på Lillsved, för att studera andra föreningar i frågorna stadgar och ekonomi mm. Hon hade också lärt sig några nya danser som hon senare lärde ut.
Under året hade en kurs i kulturell dans startat och den lockade många deltagare. Avgiften till denna kurs skulle uppgå till 3 kr per deltagare. Hyran för lokalen var 3 kr per kväll, och hyran för högtalaranläggningen var 1 kr per kväll. Det var lite problem med lokaler, man pendlade mellan (gamla) Folkets Hus, A - salen och Folkskolans gymnastiksal, därefter Telesalen.
Enligt ett protokoll från 1945 delades ett antal Folkdräkter upp till dansarna; "i den mån de passade och räckte". Man sydde, men köpte också in nya dräkter och dräktdelar.
Gillet hade också tankar på att gå med i Svenska Ungdomsringen, det skulle då ha kostat 10 kr i inträdesavgift och sedan 2 kr per medlem och år. Av okänd anledning dröjde det ända till 1947 innan Gillet blev medlem i Svenska Ungdomsringen.

1946: Detta år fortsatte dräktupprustningen. Gillet köpte in 2 manliga dräkter med tillbehör. En fru Sjöholm hade vid ett besök i Skåne funnit två dräkter för ca 200 kr/st (som inte köptes för att det var för dyrt), medans Hr Ahlgren hade köpt en dräkt från Dalarna för endast 80 kr. Tyg till tre manliga skjortor inköptes och Fritiof Colbings syster sydde upp dessa.
Hur medlemsantalet ökades 1946:
"De kvinnliga fingo utse manliga nybörjare och de manliga kvinnliga nybörjare"
Man ville ha minst 8 par, om möjligt 2 x 8 par.
Medlemsavgiften ökade till 12 kr/år därav gick 2 kr till Sotholms Härads Hembygdsförening.
1947: Gillet gick med i Svenska Ungdomsringen. Samma år anordnades Gillets första fest med lotterier (lotterier hade varit mycket "fult" tidigare). Grunden till festen var att Gillet skulle få ihop "medel" till en Danmarksresa i juni 1947. Lotteriet bestod av 1200 lotter á 0,50 kr/st, och vinsten var en cykel, värd 300 kr.
Den 15 juni samlades alla som skulle med till Danmark vid Nynäshamns station för en färd till Malmö, för att dagen därpå ta färjan till Danmark.
Nynäsborna blev väl bemötta, och de började sin vistelse i Danmark med en rundtur med buss därefter dansuppvisningar och samkväm. Det var en kort men lyckad tripp som resulterade i att de Danska Folkdansarna besökte Nynäshamn midsommaren 1948. Den midsommarhelgen gick helt i de Danska färgerna. På midsommaraftonen "visades" Nynäshamn och hur en äkta midsommar firas. På kvällen var det dans och samkväm i strandstugan.
Midsommardagen gick åt till att visa Danskarna Nynäshamns skärgård, därefter dansades uppvisningar och senare åts en supé med Sorundalaget. Besöket varade i tre dagar.

1949: Svante Sjöholm skänker en egentillverkad ordförandeklubba till föreningen.

1951: Årets stora händelse var besöket i Norge. Den 22 juni åkte 10 dansare och 2 spelmän.
Första anhalten med uppvisningar var Oslo. På midsommardagen for man till Larvik där det skulle bli fest. Regnet satte tyvärr stopp för festen, istället ordnades en privat fest på en restaurang som blev mycket lyckad. Morgonen därpå for man vidare till Lillesand och gjorde lyckade uppvisningar. Färden gick sedan via Notboden till Rjukan. I Rjukans fjälltrakter åkte man fjällbanan, badade i fjällsjöar, vandrade på fjälltoppar och pulsade i snö. En lyckad resa förutom att några blev "sommarsjuka" och att 9 dagar var i kortaste laget.

1953: 10- årsjubileum med resa till sydeuropa. Österrike, Italien och Jugoslavien besöktes. Det var ingen dansresa utan en ren nöjesresa. Efter hemkomsten så kom några svenskfinska folkdansare på besök, de var på väg till Gotland men hann med några uppvisningar innan nattbåten gick.

1954: Två barnlag startade med ca 25 st i varje lag. Den traditionella luciafesten i kaffestugan på hembygdsgården var tvungen att flyttas till Telesalen.

1955: Ännu ett barnlag startar.

1956: Paul Törnqvist börjar som spelman i gillet

1957: En reseskrivmaskin av märket Halda inköptes för 300 kr. Detta år började gillet med julgransplundringar för allmänheten. Höjdpunkten var när tomten kom och delade ut godis till alla "snälla" barn.

1958: På en inbjudan till gillets 15 årsdag kunde man för första gången läsa Nynäshamns Folkdansgille. Festen firades med supe a 6 kr i Folkets Hus festsal.

1959: Det behövs mera medlemmar i föreningen. Annons i Nynäshamns Posten.

LEDIGA  PLATSER
GRABBAR
ett 20 - tal pigga flickor söker kavaljerer till folkdansträning
onsdagar kl. 20.00 i telesalen

1960: Folkdansgillet och ABF - kören samarbetar med gott resultat.

1961: Folkdansgillet startar ett ungdomslag med Stig Nyberg som ledare. Det var första gången som ungdomsringens emblem används i annonsering. Ungdomar 15 - 20. Kursavgift 5 kr.
Folkdansgillet var detta år med och firade Svenska flaggans dag i Stockholm.

1963: Tjugoårsjubileumet firades med dans supe och lekar i Folkets Hus festsal,
 supepris 13 kr.

1965: Tv inspelning på hotellet i Nynäshamn. Folkdansgillet skulle dansa vals, polka och hambo mellan artisternas framträdande. Några av artisterna var Gnesta - Kalle och Erik Öst. Programmet Annandagsbal visades i tv annandag påsk.

1966: Kurs i kulturell dans anordnas med 30 st deltagare varav 17 st blev nya medlemmar.
Folkdansgillet stod detta år som värd för distriktets årsmöte.

1967: Ett nytt barnlag i åldern 8 - 12 år startas, det var ca 70 st anmälda.

1968: Topputmärkelse till folkdansledarinna. Hallvi Gustafsson fick en förnämnlig belöning för sitt arbete med barnlaget. Topputmärkelsen till ungdomsledare delades ut för andra året. Det instiftades av fritidsstyrelsen, föreningsrådet och Nynäshamns Posten och består av guldklocka samt diplom.
Nynäshamns Folkdansgille har nu blivit hela 25 år. Till detta jubileum skulle man göra en jubileumsfilm och ta fram en skrift. Medlemsavgiften höjdes till 20 kr för vuxen och 10 kr för barn under 16 år. Man kunde också bli ständig medlem för 50 kr, men då måste man ha dansat i minst 15 år.

Dessa första 25 år sammanställdes av Penilla Linder 1987